Ögonblick ur min värld!

Nu går det snabbt i svängarna för fröken Westling....

 

Fredag 27/9: Uppsagd muntligt av chefen pga arbetsbrist.

Fredag 27/9: En facklig representant från mitt fack ringer 16.30 och börjar surra om förhandlingar, omplacering och att de inte var nöjd med allt. Jag, jag var mest förvirrad och förstod ingenting då jag inte kontakt dem angående detta. Ber om lite tid att fundera kring allt och får till svar att hon vill ha svar innan kl 17.00. Jösses tänker jag och ringer upp Patrik. Efter en liten stund får jag ett sms där den där fackliga representanten säger att förhandlingen på måndag är uppskjuten.

Måndag 1/10: Ombudsmannen för Norrland från mitt fack ringer mig och säger att de inte alls är nöjd med att jag blivit uppsagd och att det är konstigt att de inte kan hitta en omplacering för mig. Han säger att han ska kontakta min chef och kolla vidare i det här. Jahapp... Fortfarande chockad, men okej.

Torsdag 3/10: Min chef ringer upp mig och säger att hon kollat runt och det behövs en socionom på försörjningstöd och en på barn och familj.

Fredag 4/10: Chefen ringer upp och säger att det är inbokat ett möte med dessa chefer kommande måndag för att få höra mer om organisationerna.

Måndag 7/10: Möte med bägge cheferna.

Tisdag 8/10: Får besked om att jag får jobbet på barn och familj (ville även hellre ha det).

Onsdag 9/10: Lämnar löneanspråk

Torsdag 10/10: Får veta lön

Fredag 11/10: Tackar ja till jobbet.

Tisdag 15/10: Första dagen på nya jobbet!

 

Pang poff så hände det grejer, men det ska bli spännande. Hann ju nästan vänja mig med tanken om att slippa pendla i vinter men nog jobbar jag hellre än att gå arbetslös.

 

Så på måndag har jag sista dagen på jobbet och det känns lite konstigt, jag har ju ändå varit här nästan ett år. I veckan har jag fått avsluta lite snabbt och abrubt med dem som jag är stödassistent åt, lite konstigt kändes det. Fast det har gått bra och jag tror att det kommer att bli bra för mig att testa göra nå annat, testa något som har mer med socionomyrket att göra. En riktigt bra erfarenhet kommer det åtminstone att bli.